Återvinning
Vad händer med hushållens förpackningar efter att de samlats in, vad påverkar återvinningen och vad kan du som producent göra för att fler förpackningar ska bli materialåtervunna?
I korthet
Stegen i återvinningsprocessen
Häng med på en enkel genomgång av hur återvinningsprocessen för hushållsförpackningar ser ut i NPA, från producent till ny förpackning.
1. Producenten sätter förpackningen på marknaden
Produkten och dess förpackning blir tillgänglig för köp av konsumenter.
2. Konsumenten köper en produkt med förpackning
Förpackningen omsluter, skyddar eller presenterar varan som den innehåller.
3. När förpackningen är förbrukad källsorteras eller slängs den
Hushållen sorterar och lämnar sina tömda förpackningar till kommunens insamlingssystem för återvinning av förpackningar. Förpackningar som inte sorteras ut och lämnas till återvinning, blir inte materialåtervunna och påverkar Naturvårdsverkets statistik för materialåtervinning negativt.
Ungefär en femtedel av det hushållen lämnar i förpackningsinsamlingen är felsorterade förpackningar eller avfall som inte är förpackningar.
4. Kommunen lämnar över insamlade förpackningar till NPA
Kommunen samlar in hushållens förpackningar och mellanlagrar dem på en omlastningsstation, där en första kvalitetssäkring av de insamlade förpackningarna görs. Större föremål som inte är förpackningar sorteras bort.
NPA hämtar sin marknadsandel från kommunens omlastningsstation och transporterar förpackningarna till en mottagningsanläggning.
5. Mellanlagring och balning på mottagningsanläggning
På NPA:s kontrakterade mottagningsanläggningar mellanlagras, grovsorteras och omlastas förpackningarna för vidare transport till sorterings- och återvinningsanläggningar. Förpackningar av plast och papper balas för effektivare transporter.
6. Från mottagningsanläggning till sortering och återvinning
I det sista steget går förpackningarna till sorterings- och återvinningsanläggningar för att få nytt liv som nya förpackningar eller produkter.
Så tar vi hand om insamlade förpackningar
Förpackningsavfallet från hushållen behandlas på de sorterings- och återvinningsanläggningar vi samarbetar med. Vår ambition är att de förpackningar vi ansvarar för ska materialåtervinnas i så hög utsträckning som möjligt. Vi premierar därför cirkulär materialåtervinning framför linjär. Om cirkulär materialåtervinning inte är möjligt, är dock linjär materialåtervinning att föredra framför energiutvinning.
- Materialåtervinning – Förpackningsavfallet bearbetas så att det kan användas som råvara i produktion av nya förpackningar eller produkter.
- Cirkulär materialåtervinning – det återvunna materialet bibehåller en hög kvalitet och kan användas som råvara i nya förpackningar, om och om igen – det cirkulära flödet sluts.
- Linjär materialåtervinning – kvaliteten på det återvunna förpackningsmaterialet är för lågt för att kunna användas som råvara i nya förpackningar. Materialet används istället som råvara i andra produkter, och kan inte återvinnas fler gånger. Behovet av nyproducerad råvara kvarstår.
- Energiutvinning – förpackningsmaterialet kan inte materialåtervinnas utan går till förbränning. Behovet av nyproducerad råvara kvarstår.
Alla plastförpackningar vi hämtar från kommunerna transporteras till Svensk Plaståtervinning, för sortering på anläggningen Site Zero i Motala. Här kan tolv plastfraktioner sorteras ut på världens största och mest avancerade sorteringsanläggning för plastförpackningar.
Site Zero möjliggör cirkulär återvinning av upp till 56 procent av de plastförpackningar som går igenom anläggningen, 21 procent av förpackningarna som sorteras kan materialåtervinnas till lägre kvalitet och materialet kan sällan ingå i nya förpackningar. I sorterings- och återvinningsprocessen uppstår även viss processförlust.
Den sorterade plasten skickas sedan till certifierade samarbetspartners inom EU för materialåtervinning. Svensk Plaståtervinning förbereder för att kunna tvätta och granulera plasten på plats på Site Zero i nästa steg.
De pappersförpackningar vi hämtar hos kommunerna materialåtervinns på returpappersbruk. Förenklat kan man säga att det finns två olika processer för återvinning av pappersförpackningar.
De går antingen in i en process där man har möjlighet att återvinna pappersfibrerna, även i förpackningar av blandade material som vätskekartong (exempelvis mjölkkartonger). I Sverige finns den processen bara på Fiskeby Board i Norrköping, som tar emot ungefär hälften av de förpackningar som vi hämtat från kommunerna.
Av de återvunna pappersfibrerna tillverkar Fiskeby återvunnen kartong som säljs till tryckerier och förpackningstillverkare. Där trycks och stansas den till olika format, för att återuppstå som pizzakartonger, pastapaket och liknande.
Resterande pappersförpackningar transporteras till återvinningsanläggningar i norra Europa. Här sker oftast en försortering där förpackningar av blandade material sorteras ut och går till energiutvinning. Det beror på att de flesta bruken inte kan hantera pappersförpackningar av blandade material i sin process. Vår målsättning är dock att alla förpackningar som innehåller pappersfiber ska materialåtervinnas.
De glasförpackningar vi hämtar från kommunerna levereras till Svensk Glasåtervinning i Hammar. Här knäcks glaset i mindre skärvor som ett delsteg för att kunna sorteras till råvara som återvinns i glasbruken i nästa led. Cirka 60 procent av det återvinningsbara materialet blir till nya glasförpackningar, resten blir till glasull och skumglas. Ofärgat och brunt glas blir nya förpackningar i form av glasburkar och glasflaskor. Det mesta av det gröna glaset behandlas på samma sätt, men en del krossas och mals ned till mindre bitar för att bli råvara till tillverkning av glasullisolering. Glaskross av sämre kvalitet blir skumglas.
Alla metallförpackningar vi hämtar från kommunerna levereras till Skrotfrag AB och transporteras till deras anläggningar i Järna och Ulricehamn. På anläggningen sorteras metallförpackningarna med magnetisk hjälp. Det sker även en manuell sortering där felsorterat material, som exempelvis lustgastuber, tas bort.
Förpackningar av stål och aluminium separeras från varandra. De sorterade metallförpackningarna skickas sedan till olika smältverk för materialåtervinning. Allt stål och aluminium som skickas till smältverk materialåtervinns cirkulärt och blir nya produkter och förpackningar. Smältverken gör plåtar, profiler och gjuttackor som kan bli till ny råvara eller användas till exempelvis bilkarosser, däckfälgar eller motordelar.
Vill du som producent veta mer om hur återvinningsprocessen går till för ett visst materialslag?
Svensk Plaståtervinning
Som ansluten till oss får dina plastförpackningar chansen att återvinnas på Svensk Plaståtervinnings sorteringsanläggning Site Zero – världens största och mest avancerade anläggning för plaståtervinning.
Med Site Zero fördubblar Svensk Plaståtervinning sin kapacitet och tredubblar antalet plastsorter som de kan ta emot, sortera och återvinna.
På så sätt skapar vi förutsättningar för att återvinna alla våra producenters plastförpackningar och skapa cirkulära plastflöden.
Svensk Glasåtervinning
De glasförpackningar vi hämtar från kommunerna levereras till Svensk Glasåtervinning i Hammar. De återvinner idag över 90 procent av alla glasförpackningar i Sverige.
Varje vardag tar Svensk Glasåtervinning emot 900 ton glasförpackningar som de sorterar, krossar och förädlar till en ny råvara.
Glas kan materialåtervinnas om och om igen och bli nya vinflaskor och syltburkar.
Sortering spelar roll
Avancerad sortering ger lägre klimatpåverkan
IVL Svenska Miljöinsititutet har i en studie tillsammans med TERRA och Svensk Plaståtervinning undersökt klimatpåverkan för tre olika sätt att materialåtervinna plastförpackningar.
Resultatet visar att energiutvinning (utan sortering och materialåtervinning) har störst klimatpåverkan, tätt följt av lågkvalitativ återvinning. Högkvalitativ materialåtervinning genom avancerad sortering ger däremot betydligt lägre klimatpåverkan.
Ju bättre sortering, desto fler gånger kan materialet återvinnas. På Site Zero sorteras plastförpackningar i tolv olika fraktioner.
Statistik
Materialåtervinning
Materialåtervinningsgraden visar hur mycket av de förpackningar som producenter har satt på den svenska marknaden, som har materialåtervunnits och blivit ny, återvunnen råvara. Naturvårdsverket är den myndighet som ansvarar för nationell statistik för materialåtervinning av förpackningar.
Från och med 2024 ansvarar Näringslivets Producentansvar för att årligen rapportera in uppgifter till Naturvårdsverket som utgör underlag för myndighetens beräkningar av återvinningsgraden för olika förpackningsmaterial i Sverige.
Exempel på uppgifter som rapporteras in till Naturvårdsverket för detta är:
- Vilka volymer av olika förpackningsmaterial som våra anslutna producenter satt på marknaden under året
- Vilka volymer av olika förpackningsmaterial som vi hämtat och omhändertagit från respektive kommun under året.
- Vilka volymer av olika förpackningsmaterial som omhändertagits genom materialåtervinning, energiutvinning eller på annat sätt återvunnits eller bortskaffas.
- Om omhändertagna förpackningar behandlats i Sverige eller utomlands.
Faktorer som påverkar materialåtervinningen
Det förpackningsavfall vi tar emot transporteras vidare till våra upphandlade samarbetspartners och leverantörer, som ansvarar för att förpackningarna materialåtervinns så långt det är möjligt.
Det finns flera faktorer som påverkar materialåtervinningsgraden, det vill säga hur stor andel som återvinns av det producenterna sätter på marknaden.
En förutsättning för att förpackningarna ska få chans att bli återvunna är att slutanvändaren källsorterar förpackningen när den har fyllt sitt syfte.
Förpackningen behöver vara anpassad för materialåtervinning när det kommer till exempelvis materialval, sammansättning, utformning och färg.
Det behöver också vara enkelt för konsumenten att tömma förpackningen på sitt innehåll. Om den består av flera olika materialslag ska de vara enkla att separera för sortering.
Att använda den nationella märkningen med piktogram för sortering underlättar också för slutanvändaren när förpackningen ska källsorteras.
De insamlade förpackningarna behöver hålla en viss kvalitet för att de ska gå att materialåtervinna till en god kvalitet. Möjligheterna försämras om materialet till exempel är förorenat, har börjat mögla eller är allt för uppblandat med annat avfall.
Både sorterings- och återvinningsanläggningar har olika kapacitet och olika tekniska förutsättningar för att behandla och återvinna de förpackningar som samlas in. För att undvika onödiga transporter strävar vi efter att använda anläggningar i Sverige för sortering och återvinning, men då det inte alltid är möjligt, samarbetar vi även med aktörer i norra Europa.
För att en förpackning ska ses som återvinningsbar krävs det att det finns en efterfrågan på marknaden för att köpa och använda den återvunna råvaran.
Alla behöver bidra för att öka materialåtervinningen
För att nå förordningens krav på ökad materialåtervinning krävs att alla parter i en förpacknings livscykel uppfyller sitt ansvar.
Näringslivets Producentansvar
NPA arbetar för att uppnå Sveriges mål för materialåtervinning genom samarbete med utvalda leverantörer för sortering och återvinning av det insamlade materialet, och genom stöd och rådgivning till våra anslutna producenter gällande design för återvinning.
Producent
För att öka materialåtervinningen av förpackningar är det viktigt att producenten redan från början ser till att deras förpackningar är anpassade för att kunna materialåtervinnas i så hög grad som möjligt. Ta gärna hjälp av våra materialspecialister och förpackningsmanualer.
Underlätta för konsumenten att källsortera förpackningarna på rätt sätt, genom att märka dem med de nationella sorteringssymbolerna som även finns på återvinningskärl.
Beställ våra förpackningsmanualer
Kontakta våra materialspecialister
Läs mer om märkning och ladda ner piktogrammen
Konsument
När förpackningen har spelat ut sin roll, har konsumenten en skyldighet att källsortera och lämna sina förpackningar till återvinning. Förpackningar som inte källsorteras får aldrig chansen att återvinnas.
Fler måste källsortera mer för att ta Sverige närmare materialåtervinningsmålen för förpackningar.
På sajten sopor.nu finns information och en sorteringsguide som konsumenter kan använda vid frågor om källsortering av förpackningar och annat avfall.
Kommun
Från den 1 januari 2024 har Sveriges kommuner insamlingsansvar för hushållens förpackningar. Materialkvaliteten på de insamlade förpackningarna är en viktig faktor för materialåtervinningen.
Kommunerna har också informationsansvar, som innebär att de ska tillhandahålla information till invånarna om varför det är viktigt att källsortera sina förpackningar och hur de ska göra det på rätt sätt.
Bli inspirerad
Goda exempel
LUMENEs nya fuktkrämsburk består av 44 % mindre förpackningsmaterial
LUMENE, ett ledande nordiskt skönhetsmärke som specialiserar sig på hudvård, ansiktsmakeup och färgkosmetik, har gjort ett åtagande för en mer hållbar framtid – något som syns i deras nylanserade 50 ml fuktkrämsburk.
”Producentansvaret ger oss incitament att utvecklas”
Pågen är Sveriges ledande bageri inom förpackat färskt bröd, jäst, kaffebröd, skorpor, korv- och hamburgerbröd. De har ett 30-tal olika matbröd i sortimentet, med bland annat varumärken som LingonGrova, Levain och Hönö. Totalt bakar Pågen ca 50 olika produkter och deras matbröd säljs i Sverige, Danmark, Finland, Norge, Island och Tyskland
Plastfri gurka från Lidl
Lidl minskar mängden förpackningsmaterial genom att introducera plastfria gurkor i utvalda butiker. Tack vare ett tunt växtbaserat skydd har Lidl, i samarbete med Saveggy och producenten Sydgrönt, reducerat användningen av förpackningsmaterial utan att kompromissa produktens kvalitet och hållbarhet.
